Vilket liv

Nu står det iallafall klart. Lärare är inget för mig! Fy fan! Fatta hur mycket skit dom får ta för att de gör sitt bästa och försöker lära barnen allt de kan? Jag orkar inte ens tänka på det. Men det är inget för mig.

Jag hat inte känt mig så här hjälplös på länge. Det finns inget jag kan göra. Jag är som sagt ingen supermänniska! Även om jag försöker vara det för att inte göra någon i min omgivning besviken.

Fy, det är äckligt. Jag känner mig äcklad av mig själv och jag vet inte ens varför.

Vecka 22

Hej! Hur är det med er? Jag sitter här och äter frukost. Mums. Jag har mina peruanska kläder på mig och ska snart slänga mig iväg på m. Cykel till lidärva där den kommande riddardagen ska förberedas.

Den här veckan har tillbringats på jobb. Jag jobbar ända fram till sommarlovet på Östbyskolan. Skolan är sannerligen annorlunda mot skolan i Peru. Man önskar att alla barn kunde vara som de på Villa del Flores och ta hand om varandra. Vilket drömsenarium det skulle vart! Tuffa dagar väntar, men det är ju bara 8 skoldagar kvar tills skolavslutningen äger rum. Göra saker jag är rädd för har som sagt blivit min nya grej.. 

Om ni inte redan vet så har jag bestämt mig för att åka tillbaka till Peru. Om planen går som jag tänkt mig lämnar jag Sverige i slutet av augusti. Jag är rädd samtidigt som jag är exalterad! Hur länge jag stannar har jag faktiskt inte bestämt men om jag trivs och tycker om mitt liv där utan Helena så kanske jag stannar till nästa sommar. Tänk vad mycket möjligheter det finns i livet. Jag är så himla lycklig att jag kommer från Sverige och har möjligheten att kunna utnyttja dem! 

Ända tills i augusti är planen att jobba. Nu fram till sommaren jobbar jag på Östby samt några strövik på eftermiddagarna och dagen efter deras skolavslutning drar jag till flämslätt för tre veckors konfirmandläger. Efter flämslätt har jag några veckor på olika förskolor/fritids i Lidköping. Jag har dock tillåtit mig att ta en vecka semester och åka till Helena i Stockholm! På vägen upp till Stockholm stannar jag nog antagligen till i Katrineholm och hälsar på bästis som är hemma från sina äventyr nu i sommar. 

Jag ser helt klart fram emot vad livet har att erbjuda ända fram tills jag åker till Peru. Det är alltid en sådan fin överraskning! Haha. Jag tror nästan inte att realityshowen har stannat upp. Den är bara på lågsäsong för tillfället.. Men den är fortfarande med i mitt liv. 

Pussar! 

Tillbaka

Hallåhallå! Nu är jag tillbaka på hemmaplan för ett tagg. Det känns märkligt att vara tillbaka och det är faktiskt svårare än man trott att anpassa sig tillbaka till sitt normala liv igen. Tillbaka till sin lilla svenska kub. Haha. För er som följt mig på enaventuras.blogspot.se vet vad jag har vart med om. För er som inte gjort det, hehe, synd. 

Redan imorgon ska jag till polisen och fixa ett nytt pass så att jag kan åka  fler resor. Planen är just nu att jag ska tillbaka till Lima, plugga en onlinekurs på Umeå universitet och samtidigt lära mig mer spanska. Bra plan va? Svinbra om ni frågar mig. Men allt händer på att jag får den där onlinekursen så att jag kan få lite bidrag från CSN och liknande. Haha. Håll tummarna för mig. 

Imorgon går jag också och skriver in mig på vikariepoolen igen. Underbart. Lite jobb, lite pengar. Jag är taggad på att styra upp min lite slappa livsstil och börja jobba. 

Jag ska försöka skriva av mig här nu när jag inte har massa annat att göra om dagarna. Jippie. Snart startar en ny nedräkning för en ny peruresa. 

Haha. 

Massa pussar!!